Saknad

Gud vad jag saknar skridskon!
Det känns rent ut sagt förjävligt att det inte är jag som har valt att lägga skridskorna på hyllan för den här säsongen, det är #"!* kropp som säger ifrån. Har varit skadad i mer än ett år nu och fortfarande går jag odiagnostiserad, får medicin på medicin och undersökning på undersökning men ingenting hjälper, inte ens vila!
Känns som om att hela jag förfaller... Är dock OTROLIGT tacksam för att jag har sjukgymnasten Nichlas vid min sida+ familj och vänner. Utan er hade jag gett uppp för länge sedan!
Måste dock erkänna att jag är på bristningsgränsen nu, idrotten i skolan går piss, skolan i allmänhet går piss och allt jag gör tycks bli fel.
Idag ska jag cykla upp till Gavlerinken eller Läkerol arena som det numera heter och titta på isträningen, det är distriktsläger i helgen så då är det en massa roligt folk där! Sedan ska jag fortsättta skriva på historian, det här arbetet tar död på mig. Nej usch nu får jag sluta klaga, det är inte meningen att min logg ska vara en klagomur, men ibland är det bara så himla skönt att få skriv aav sig lite grann.
Ska fortsätta på uppsatsen nu jag, önska mig lycka till!

Puss

Emma